Divin' sperm whale

Up close dolphin

Delfinerna kunde hoppa minsann!
Kia Ora my good friends, som man säger på kiwispråk! Så passande då att vi precis har varit i Kaikoura för om man tar bort k:et i mitten på Kaikoura så uttalar man ju dem på samma sätt. Clever. Förutom värdelösa radiostationer så bjöd Kaikoura (iaf för min del) på en riktig upplevelse. Får väl inkludera tysken också eftersom han var den enda som ville hänga med på valsafari. Danny D och Guran avstod.
De missade en dag fylld av kaskelotter och massvis delfiner! Det var snack om att de alldeles utanför Kaikoura hade skådat blåval och späckhuggare under de senaste veckorna, men vi fick till min besvikelse inte se dessa. Visst var det häftigt att få se kaskelotter igen, men för min del var det nästan delfinerna som gjorde hela trippen eftersom att jag redan sett sperm whales i Norge för ett par år sedan. Det var antagligen 100-tals lekfulla delfiner som simmade längs med båten varav många villiga att göra alla möjliga konster då de hoppade upp ur vattnet. Pretty awesome! Dagen avslutades med en middag bestående av fisk nere i det lilla fiskesamhället. Hade ju därför kanske räknat med att fisken skulle vara något vassare i smaken, men men, vi hade ganska trevligt ändå.
Annars då? Hur går bilen? Jodå, vi rullar vidare. Idag blev det dock lite problem eftersom att tysken ville rulla åt ett håll, och vi svenskar ville åt ett annat. Tur att vi är majoritet :) Det kändes ett tag som om det var nära att bli lite intriger och det fanns stunder då jag och Gustav diskuterade ifall vi skulle byta ut vår resekompanjon, men vi bestämde oss för att han skulle få stanna. Ett tag till åtminstone. Får väl avstå ifrån att skriva mer om detta om han nu skulle läsa bloggen och använda google translate, haha! Nejdå, lille Marcel är faktiskt en ganska så trevlig kille (men måste erkänna att jag saknar norskarna lite). Ibland önskar man dock hellre att man hade haft någon annan vid sin sida i dubbelsängen än en tysk med getskägg. Det finns nämligen bara två täcken och eftersom att jag inte känner att jag står speciellt nära denne man väljer jag att använda min sovsäck vilket har sina konsekvenser. Har vaknat upp flera nätter av att jag fryser även ifall jag har fullt med kläder på mig. Jädra kärring är vad jag är. Det har varit för mycket klagomål från min sida i det här inlägget känner jag, så jag ska strax sluta skriva.
Innan det tänkte jag uppdatera er på vad som händer just nu. Efter mycket om och men så sitter vi nu på färjan på väg till Nordön, och huvudstaden Wellington. Nu lämnar vi alltså den vackra sydön och sätter kurs mot Nordön. Gustav har lovat att nordön ska vara jättefin, så jag kan väl inte göra annat än att lita på min gode vän? Bäst för honom att han har rätt!
Bye bye beaufitul!