Phi Phi

Monkey Bay

My dive hero

Gött rev

Veddy var sugen på att åka skridskor i shoppingcentret

Deenie, jag och Disco D

Det är riktigt dåligt att jag inte skriver förrän nu, sorry för det! Det har inte blivit av trots att vi kom hem för nästan två veckor sedan, men jag kan ju inte bara hoppa över ett avslutningsinlägg för resan så nu sitter jag här igen.

Nu får jag tänka till ordentligt så att jag inte glömmer av något men det ska nog gå bra. Sista delen av resan bestod en stor del av degande på Koh Phi Phi som ligger en bit utanför Phuket. Förövrigt så måste denna ö vara den svenskaste ön i hela världen. Det spelade ingen roll vart man gick, överallt såg man svenskar. Jag tyckte att det var lite roligt på ett sätt, men när det står "Vi har jättegod skandinavisk mat" på restaurangerna kan man tycka att det gått lite för långt. Vi stannade på Phi Phi i ungefär en vecka så det blev lite samma sak varje dag. Grilla sig på stranden på dagarna och sen hänga på Banana bar på kvällarna, men det var skönt att inte behöva flänga runt.

Det blev ju även, som jag berättade om i föregående inlägg, en händelserik dykutflykt under Phi Phi-vistelsen. Vi bestämde oss för att vi skulle göra första dyket vid ett vrak vilket inte riktigt gick som vi tänkt oss, iaf inte för min del! Jag var nojjig redan innan för att gå ner på 30 meters djup eftersom att jag hade endast varit nere på 18 meter innan. Det gjorde det ju inte bättre att sikten var den sämsta någonsin. När jag väl kom ner till botten kände jag mig ganska lugn men detta förvandlades snabbt till obehag då vi började simma motströms och jag började känna att de andra bara kom längre och längre ifrån mig och eftersom att det max var fem meters sikt fick jag typ panik och började andas snabbare. Som tur var hade såg min dive buddy Erika (från USA) att allt inte var som det skulle så hon kom fram till mig. Då tappade vi bort de andra (Disco, Gurra och dykledaren). Hon fick hålla min hand för att jag var så rädd och hon var duktig på att lugna ner mig (en anledning till det kan vara att hon höll på med yoga haha). Jag är så otroligt tacksam att hon var med mig för om hon inte hade varit det så hade det kunnat gå riktigt illa. Jag kommer aldrig glömma Erika.

Sista dagarna spenderades i det härliga Bangkok. Denna gång planerat! Vedran skulle åka hem samma dag som oss så vi spenderade dessa dagar med honom. Vedde tyckte det var en bra idé att bo i vårt hotellrum på DD INN så Disco och Gurra fick en en gång tillbaka sin sängkamrat de haft i Laos. Lucky me som alltid fick en egen säng genom hela resan! Khao San levererade som vanligt och bjöd på några trevliga kvällar och dagar. En kväll träffade vi thailändskorna Deenie och Amm Amm som bjöd oss på massa öl och mat första gången vi var i Bangkok. Vedran hade med sin nyinköpta "COLOR SPLASH" kamera i med fyra olika färger på blixtarna och denna användes flitigt! Måste även säga att Deenie även gav mig den finaste komplimangen jag fått: "The world is beautiful when you smile". Trevlig kvinna!

Det var väl tänkt att vi skulle shoppa en del det sista men det blev inte så mycket av det hela med det hela mer än att jag och Gurra sydde upp var sin likadan kostym (jag valde tyg och han tog efter).  Hade ju räknat med att jag skulle ha en del pengar kvar när man kom hem, men nu är man pank :( Måste ändå säga att resan var helt klart värd pengarna! Vill tacka Danne och Gurra för en go resa och alla er som följt bloggen och gillat den! Vill även tacka Annika som hjälpte mig att skapa bloggen, utan dig kanske det inte hade blivit någon blogg!

Tackar för mig,

Jonathan